Nu är jag tillbaka i Borlänge efter en skön vistelse i Grekland.. Tog mig ut på en liten cykeltur idag, det blev 135 minuter med hårdkörning i alla backar jag hittade. Det var väl ett försök att chocka igång kroppen igen, men den var väl inte överdrivet pigg. Iofs inte så konstigt eftersom jag knappt rört mig på två veckor. Till en början var kroppen pigg men det saknades ändå tryck i benen, men mot slutet var jag riktigt mosig och det var riktigt skönt att komma hem och få stiga av cykeln.
Idag var det tänkt att jag skulle åkt till Sonisphere-festivalen i Hultsfred men bestämde mig för att sälja biljetten och hoppa över festligheten. Hade ju varit skoj att se Metallica ännu en gång, men efter resan hem från Grekland känns det skönt att få ta det lite lugnt..
Såg att bland annat Monster Magnet ska till Peace & Love i år, lite trist att vi bestämt oss för att inte åka dit eftersom det nu dykt upp ett par band som skulle vara roliga att se. Men men, ett annat år kanske det är ännu bättre!
Igår var det ett riktigt jobbigt pass. Under natten till torsdag så kände jag av halsen lite grann samt när jag vaknade hade jag blytunga ben. Så i hopp om att kroppen skulle vara lite pigg åkte jag på Gimonäs CK träning. Märkte ganska snabbt att kroppen inte var med mig denna dag då jag knappt orkade hänga med när farten var som allra högst. Hade svårt att återhämta mig efter förningar och benen var allmänt sega. Vi skrapade ihop ca 8 mil på ca 2.45h så det var hyfsad fart på hela passet med tanke på att sista milen var cykelvägar genom hela Umeå.
Nu blir det nog ingen mer träning här uppe i Umeå för denna gång då jag vänder hemåt imorgon lördag för att sedan åka upp till Oringen på söndag. Idag känns kroppen lite bättre så får hoppas min lilla löpform kan hålla i sig så det blir roligt att springa nästa vecka!
Ja ha, då är årets upplaga av Peace and love över. Hur var det hela då? Rätt kasst om jag får säga vad jag tycker. Jag tycker inte det var speciellt många spelningar som var riktigt bra. Tycker det mest var dåligt ljud osv.. Men men, Peace and love verkar ju satsa på att dra hit avdankade före detta storstjärnor istället för något riktigt stort band. Liksom Sex Pistols? ZZzz, visst jag tyckte faktiskt att de var helt okej. Men att dra hit ett band som knappt gjort en skiva och sedan ha det som ett av de ”stora” banden är ju ett skämt.
Hur som helst hade jag väldigt trevligt med sällskapet och det var tur att Mustasch visade vart skåpet ska stå. Var några andra spleningar som var bra också men inte värt att nämna. Nästa år ska jag verkligen fundera på om det är värt att gå på skiten!
Backintervaller idag med BCK, det var varken pigga ben eller piggt huvud som försökte sig på det hela. Jag är ganska sliten just nu så det blir antingen vila imorgon eller väldigt lugnt. Inatt fick min racer för sig att punktera och väcka halva huset. PANG, pyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys! Trevligt att vakna på det viset =) Jag glömde ju så klart bort att jag fått punka under natten så 17.50 kom jag på det, helvete punktering! Stressa stressa stressa. Rullade in till klubbhuset 17.59 så det gick ju bra!
Idag var det åter dags att sätta sig på en av de svarta hingstarna.. Men den här gången var det den lättare av de två med smala däck. Alltså dags för Borlänges hårdaste träning TCT! Idag hade vi otur och Borlänge CKs elitgäng var med. Då visste vi amatörer att idag kommer det gå fort och fort gick det.. Man blir lite imponerad när dom sätter igång och attackerar gång efter gång.. Så efter ca 1km så var det 20 starka startfältet nere på ca 10 personer varav 5 elitkillar. Dessa turades om att attackera gång efter gång, så på varv 2 av 2 i första racet så kom de loss och vi vanliga dödliga fick jaga så gott vi kunde. Men med lite osämja där framme så närmade vi oss faktiskt ganska ordentligt. Så vi blev inte så långt efter ändå. Jag fick spö i spurten av Micke Hägg som tillhör elitgänget och är för oss allmänt känd för att kunna spurta rätt bra.. Hade lite krampkänningar och så, men i övrigt gick det faktiskt riktigt bra.
Andra racet var lite lugnare, men det dröjde inte länge innan attackerna började hagla igen, pust! Den här gången hängde några fler dödliga med, men var många som inte ville hjälpa till och dra. Så det dröjde inte länge innan eliten var borta.. Jag försökte med lite fartökningar som tydligen slet rejält på de andra men känner mig inte tillräckligt stark för att attackera och gå solo. Attackerar jag så börjar de röra på sig på en gång, attackerar någon annan är det inte lika bråttom att hämta in. Irriterande!
Äh, slut på det här nu.. Var i vart fall väldigt skoj och det blev ca 10 mil cykel idag. Känner inte av helgens MTB-äventyr direkt, men är väl lite öm i rygg och armar(!)..
Imorgon gör jag premiär i skogen! Men det blir inte orientering utan på en MTB.. Hur kommer det gå då? Ingen aning, har haft lite smårassel i halsen under dagen och har otroligt tunga ben. Så vad tror jag? Det kommer nog gå åt helvete! Men hoppas det kan bli skoj och jag är friskare imorgon..