Punkteringshelvete

Jag lyckades med konststycket att punktera på siljan runt i år igen. Det är verkligen jättekul att köra detta lopp ensam från timme ett och framåt.

Det hela började med tidigarelagd samling, vilket jag fick veta i toakön innan jag anmält mig. Lite panik men han komma till samlingen i tid. När vi väl skulle rulla iväg satte brudpiga högsta tempo från start så vi som var lite längre ner i kön fick jaga livet ur oss för att ansluta. Trots att man var helt ouppvärmd så kändes det faktiskt helt okej då vi körde ikapp klungan. När vi väl anslutit så kändes det som att ligga på rulle var bekvämt. Jag började i detta läge nojja mig över mitt hjul som kändes väldigt instabilt(visade sig vara helt psykologiskt) så i varje kurva kändes det som att hjulet ville någon annanstans än dit jag ville. Så jag blev bara mer och mer försiktig, så det blev lite onödiga igångdrag efter korsningar men inget jag hade problem med. Hade trots allt rätt pigga ben vilket var skönt.
När vi åkt förbi orsa och småvägarna och skulle svänga ut på vägen mot mora så hörde jag pyyyyyyyyyyyyys, började kolla ner mot mina däck och såg inget så jag fortsätte en bit, men sen märkte jag att mitt bakdäck var tomt. Jävligt skoj!

Jag hade ingen slang eller verktyg med mig så jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, men efter en liten stund kom en servicebil så jag stoppade den och hoppades få ny slang. Men de slangar de hade såg konstiga ut och först när nästa servicebil kom så kunde vi lista ut vilken slang som skulle fungera. Det ska bli intressant och se på pulsfilen hur mycke tid jag tappade där. Kan var allt från ett par minuter till en kvart. Svårt att uppskatta när man mest bara vill iväg!

När jag väl fått i slang och luft så var nog alla snabba klungor bortblåsta för från där jag punkterade fanns det ingen klunga att mysa med(som höll högre snitt än 30). I år försökte jag hålla igen så gott det gick med körningen och låg väl mellan 80-85% av maxpuls. Gick faktiskt ganska fort ändå och jag åkte om klunga efter klunga men ingen hade förmågan att hänga med. Dels stärkande men även jobbigt för benen.

I backen upp från Rättvik trodde jag min räddning kom då jag såg en stor klunga närma sig så jag la av på farten uppför för att kunna ansluta mig på toppen. Men den klungan vet jag inte riktigt vad det var för fel på, till en början körde de rätt fort och hade varit perfekt att ha med sig in i mål. Men i backarna upp till Tällberg vet jag inte vad de höll på med, visst jag kan förstå att man kan ta det lugnt uppför men man behöver ju inte stå still i backarna? När jag höjde tempot så fick jag bara med mig två personer, vi drog rätt hårt en liten bit innan vi bara var två kvar. Jag blev efter den andra killen i en backe efter en hård förning men han var en gentleman och väntade in mig. Sedan drog vi på in mot Leksand där jag började få slut på energi i benen, där tog denna gentleman över och drog ordentliga förningar och rätt snabbt också. Blev rätt imponerad hur han kunde mata! Jag gjorde nåt försök att ta nån förning men farten sjönk som en sten så jag fick tillåtelse att ligga på rulle vilket var skönt. Jag passade på att stoppa i mig allt i energiväg jag hade kvar och lyckades sedan få tillbaka lite kraft i benen. Men har man en gång blivit tom är det lätt att bli tom igen, så jag körde mig stum igen och i sista backen upp mot sollerön så släppte jag iväg killen. Lite klent att vika ner sig, men det kändes som att jag slet ordentligt på kroppen och till slut fick vi nog tiden tagen samtidigt ändå.

Jag slet mig runt på 4.31 inklusive punkastopp, det känns faktiskt riktigt bra. Förra året när jag punkterade hade jag 4.34 eller nåt sånt men då fick jag ett nytt hjul på 1-2 minuter kanske. Iofs ett halvt opumpat men ändå.

Som sagt ska det bli intressant och se hur mycke jag tappade på punkastoppet för det kändes som att jag fick rätt bra tid ändå. Det känns som att man börjar få ganska bra åkfart nu och backarna kändes helt okej idag så nu gäller det att toppa sig ordentligt till solleröloppet. Hoppas bara att jag slipper punkteringshelvetet då!

Lego goes Metallica

Fasen va slö man varit denna helg, lyckades ta mig ut på cyklen idag med förhoppning om en timmes cykel iaf. Det blev 1.44 så det var ju över förväntan. Körde upp mot idkeberget för att se om jag kunde hitta mina glasögon jag tappade i måndags och dem hittade jag i jävligt många bitar..

På slutet av passet fick jag punktering på tubisarna, inte så skoj när man vet att hela däcket måste bytas ut och av nån anledning är ju inte tubdäck jättebilliga.. Men något som var positivt var att jag kunde cykla hela vägen hem fast jag punkterat. Däcket höll trots hålet ett hyfsat tryck och det kändes nästan som att cykla på Björn E’s hjul under siljan runt(suveränt med opumpat servicehjul . Så länge man satt ner var det okej, men stå upp var inte att tänka på. Så nu får jag köra med mitt skeva gamla framhjul tills vidare. Men det gör inte så mycket, kommer nog inte att cykla landsväg så hiskelens mycket framöver. Går nog snart in i dvala vad gäller träning, men ska försöka träna åtminstonde tre gånger i veckan fram till nyår då hårdträningen skall sättas igång igen. 

Punktering och spya

Då var det måndag och åter dags för TCT. Kasst väder och egentligen ingen lust till att cykla tog jag bilen ut för att åka ett race iaf. Första racet startade i hög fart och det mesta kändes faktiskt bra. Efter 9 km eller liknande får jag punktering.

Är så jävla less, är nog femte punkteringen jag får tack vare, hör och häpna, min cykelpump! Min cykelpump är så jävla kass att man måste trycka fast munstycket riktigt ordentligt för att den ska sluta tätt. Detta medför att runt ventilen på innerslangen så slits det rejält och som idag så säger det bara pyyyyyyyyyyyyyyyys! Så nu får jag nog ta och öppna plånboken och köpa en ny pump, det är betydligt billigare än att byta slang var och varannan dag.

Race två började i lugnt tempo och när vi kom till flygplansrakan ville jag testa mina ben och attackerade. Till en början kändes det fint men när jag skulle börja trycka på där det var lite jobbigare så känner jag hur baklåren är förbaskat stela. Det leder till att allt tryck försvinner och det är bara invänta de andra. Sen rullade det på i lagom fart och jag fick slita en del pga halvtaskig form och ovana att köra fort. In mot spurten gick det rätt fort och elitkillarna tittade nog mest på varandra så jag drog iväg en långspurt som nästan höll. Kollade bak och någon satt på mitt hjul, jag svängde lite åt sidan så Frykberg kom förbi och jag rullade i mål som tvåa.

Efteråt kom min härliga spykänsla som infinner sig ofta efter hårda spurter och idag kunde jag inte hålla igen utan fick lov att spy upp lite gegga.. Verkade dock som att det inte fanns så mycket i magen då det knappt kom upp nånting. Blev mest bara massa hulkande, intressant va?

Siljan Runt 2008

Årets Siljan Runt fick ett tråkigt slut för min del, en punktering i Mora förstörde dagen. Blev att cykla ”själv” i ca 10 mil. Inte direkt vad jag hoppats på. Ska man försöka hitta något positivt med dagen så var det att benen var pigga och hade inga problem i det höga tempot. I början pendlade hastigheten på mellan 40 och 50 km/h mest hela tiden och det var en rejäl klunga som ville åka fort idag.

Det hade varit kul och se om jag hade hängt med hela vägen in i mål, de snabbaste körde på en tid av 3.53 vilket hade varit trevligt att klara av. Målet var 4 timmar och hade varit möjligt utan punktering(körde ner i ett stort hål med framhjulet, tack för att ni varnar för hål i vägen!). Måste bara tacka Björn E’s föräldrar som langade vätska och hade extrahjul med sig i bilen. Enda problemet med extrahjulen var att det saknade en hel del luft så det var lite svampigt att cykla. Men men, det gjorde inte så mycket då jag redan var avhängd.

Nu är det bara att ladda inför Solleröloppet om två veckor där jag hoppas kunna hänga med uppför backarna i Skeer. Eftersom backar inte är min starka sida så gäller det att ha en riktigt bra dag för att det ska gå vägen!

Trött

Backintervaller idag med BCK, det var varken pigga ben eller piggt huvud som försökte sig på det hela. Jag är ganska sliten just nu så det blir antingen vila imorgon eller väldigt lugnt. Inatt fick min racer för sig att punktera och väcka halva huset. PANG, pyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyyys! Trevligt att vakna på det viset =) Jag glömde ju så klart bort att jag fått punka under natten så 17.50 kom jag på det, helvete punktering! Stressa stressa stressa. Rullade in till klubbhuset 17.59 så det gick ju bra!