Nu har jag fått ihop cykeln efter bra många svordomar. Jag är inte speciellt nöjd med hur vissa delar av cykeln blev, men jag får skylla på trött huvud när misstagen kom. Får fixa det med tiden..
Förhoppningsvis är det uppehåll imorgon så jag kan testa den annars får jag försöka ta mig ut på mtb:n. Behöver komma igång igen då jag inte tränat sen siljan runt. Inte direkt den uppladdning jag hoppats på, men det löser sig säkert ändå.
Jag lyckades med konststycket att punktera på siljan runt i år igen. Det är verkligen jättekul att köra detta lopp ensam från timme ett och framåt.
Det hela började med tidigarelagd samling, vilket jag fick veta i toakön innan jag anmält mig. Lite panik men han komma till samlingen i tid. När vi väl skulle rulla iväg satte brudpiga högsta tempo från start så vi som var lite längre ner i kön fick jaga livet ur oss för att ansluta. Trots att man var helt ouppvärmd så kändes det faktiskt helt okej då vi körde ikapp klungan. När vi väl anslutit så kändes det som att ligga på rulle var bekvämt. Jag började i detta läge nojja mig över mitt hjul som kändes väldigt instabilt(visade sig vara helt psykologiskt) så i varje kurva kändes det som att hjulet ville någon annanstans än dit jag ville. Så jag blev bara mer och mer försiktig, så det blev lite onödiga igångdrag efter korsningar men inget jag hade problem med. Hade trots allt rätt pigga ben vilket var skönt.
När vi åkt förbi orsa och småvägarna och skulle svänga ut på vägen mot mora så hörde jag pyyyyyyyyyyyyys, började kolla ner mot mina däck och såg inget så jag fortsätte en bit, men sen märkte jag att mitt bakdäck var tomt. Jävligt skoj!
Jag hade ingen slang eller verktyg med mig så jag visste inte riktigt vad jag skulle göra, men efter en liten stund kom en servicebil så jag stoppade den och hoppades få ny slang. Men de slangar de hade såg konstiga ut och först när nästa servicebil kom så kunde vi lista ut vilken slang som skulle fungera. Det ska bli intressant och se på pulsfilen hur mycke tid jag tappade där. Kan var allt från ett par minuter till en kvart. Svårt att uppskatta när man mest bara vill iväg!
När jag väl fått i slang och luft så var nog alla snabba klungor bortblåsta för från där jag punkterade fanns det ingen klunga att mysa med(som höll högre snitt än 30). I år försökte jag hålla igen så gott det gick med körningen och låg väl mellan 80-85% av maxpuls. Gick faktiskt ganska fort ändå och jag åkte om klunga efter klunga men ingen hade förmågan att hänga med. Dels stärkande men även jobbigt för benen.
I backen upp från Rättvik trodde jag min räddning kom då jag såg en stor klunga närma sig så jag la av på farten uppför för att kunna ansluta mig på toppen. Men den klungan vet jag inte riktigt vad det var för fel på, till en början körde de rätt fort och hade varit perfekt att ha med sig in i mål. Men i backarna upp till Tällberg vet jag inte vad de höll på med, visst jag kan förstå att man kan ta det lugnt uppför men man behöver ju inte stå still i backarna? När jag höjde tempot så fick jag bara med mig två personer, vi drog rätt hårt en liten bit innan vi bara var två kvar. Jag blev efter den andra killen i en backe efter en hård förning men han var en gentleman och väntade in mig. Sedan drog vi på in mot Leksand där jag började få slut på energi i benen, där tog denna gentleman över och drog ordentliga förningar och rätt snabbt också. Blev rätt imponerad hur han kunde mata! Jag gjorde nåt försök att ta nån förning men farten sjönk som en sten så jag fick tillåtelse att ligga på rulle vilket var skönt. Jag passade på att stoppa i mig allt i energiväg jag hade kvar och lyckades sedan få tillbaka lite kraft i benen. Men har man en gång blivit tom är det lätt att bli tom igen, så jag körde mig stum igen och i sista backen upp mot sollerön så släppte jag iväg killen. Lite klent att vika ner sig, men det kändes som att jag slet ordentligt på kroppen och till slut fick vi nog tiden tagen samtidigt ändå.
Jag slet mig runt på 4.31 inklusive punkastopp, det känns faktiskt riktigt bra. Förra året när jag punkterade hade jag 4.34 eller nåt sånt men då fick jag ett nytt hjul på 1-2 minuter kanske. Iofs ett halvt opumpat men ändå.
Som sagt ska det bli intressant och se hur mycke jag tappade på punkastoppet för det kändes som att jag fick rätt bra tid ändå. Det känns som att man börjar få ganska bra åkfart nu och backarna kändes helt okej idag så nu gäller det att toppa sig ordentligt till solleröloppet. Hoppas bara att jag slipper punkteringshelvetet då!
Nu har jag tagit mig ner till Borlänge, jag har även hunnit med en kort runda på cykeln. Mest för att se om mitt framhjul kommer fungera eller om jag måste använda något annat. Igår när jag skulle testa framhjulet så glappade navet helt och hållet, inte bra. Men ett kort besök hos Ulf på umeå cykelsport så var det förhoppningsvis fixat. Hjulet höll iaf idag så jag kör med det imorgon, går det sönder så får det vara så..
Jag har en lätt retande känsla i halsen, så jag hoppas innerligt att det inte känns något mer imorgon för det vore väldigt trist. Annars är väl kroppen ganska pigg så målet får ju helt klart vara att cykla runt det där loppet på 4 timmar. Men då gäller det att inte få punktering samt att orka hänga med de snabbaste killarna. Men det borde jag kunna göra om jag dricker ordentligt och mumsar i mig lite mums under loppet. Jag ska försöka äta mer än jag gjort tidigare upplagor för att se hur kroppen beter sig. Jag ska även försöka dricka betydligt mer än tidigare år så att jag förhoppningsvis slipper krampkänningar mellan Leksand och sollerön!
Idag var det åter dags att plåga livet ur mina stackars ben. 22 km tempo stod på programmet och jag kan väl erkänna att jag inte var speciellt sugen och inte blev det bättre av att vi skulle ta våran egen tid. Så lite halvhjärtat startade jag med hopp om att bli trött. Motvinden som man mötte första 11 km tog musten rejält ur benen och precis innan vändningen kändes det som att jag inte hade någon som helst fart på benen. Men på hemvägen kändes det genast bättre och där kunde jag trycka på lite mer. Jag fick ett snitt på 38km/h som jag är rätt nöjd med eftersom jag inte åkt så här långt tempo nån gång.
Jag provade lite olika ställningar på cykeln för att bli så aero som möjligt och hittade ett läge som gjorde att farten höjdes. Men utan tempobåge så var det rätt obekvämt och vingligt så det blev bara några korta stunder i detta läge. Fan vad jag är sugen på att ha en tempocykel och testa ett sånt här tempo med. Hur stor kan skillnaden vara med att köra linjecykel med lågprofil kontra tempocykel med diskhjul och tempohjälm och allt annat mumbo jumbo?
Imorgon är det gp-träning, känns som att mina ben kommer tycka det är jobbigt, men därefter blir det nog lugn cykling fram till Siljan runt. Om det nu blir något för min del, känns ju inte så motiverande att köra ner om det ska vara 10 grader och regn..
Idag blev det en tur på 4.5h och närmare 15 mil. Vi var väl upp mot 20 personer som gav sig iväg i strålande sol. Mina ben var inte alls pigga idag och de kändes väldigt tunga och slöa, vet inte om motvinden i början var orsaken till detta eller om de är lite nertränade för tillfället. Efter ett tag bestämde vi tack och lov att dela upp oss i två gruppen en lite snabbare och en långsammare. I den snabba gruppen höjdes tempot rejält och jag körde slut på benen så jag fick ligga på rulle fram till fikat. Efter fikat hade vi medvind och jag hade piggnat till lite så jag skruvade upp tempot igen vilket inte var så smart från min sida. För efter ett tag så började all kraft i mina ben försvinna. På slutet kändes det som att jag var på väg att få släppa klungan så fort det gick lite uppför eller blev lite högre fart. Skitben alltså!
Nåt som grämer mig som fan just nu är att det går skitkasst att cykla uppför, det som känts bra tidigare känns helt värdelöst just nu. Så fort det går uppför bränner benen och pulsen skjuter i taket på en gång. Det är ju inte så lovande med tanke på hur nära Solleröloppet vi börjar komma.
Nästa helg är det siljan runt som gäller för mig(om det blir skapligt väder), ska bli intressant och se hur benen svarar på det. Får nog försöka ta det lite lugnt kommande vecka och se om benen vaknar. Man kan ju alltid hoppas!
Nytt framhjul beställt, mitt Fulcrum framhjul gick ju lite smått sönder på Siljan runt och först nu har jag tagit tag i skiten och beställt ett nytt.. 2000:- tjopp tjopp.. Beställde ett nytt från Jedi-sports i Tyskland, då de i stort sett var de enda som kunde sälja ett framhjul billigare än ett nytt hjulpar.
Årets Siljan Runt fick ett tråkigt slut för min del, en punktering i Mora förstörde dagen. Blev att cykla ”själv” i ca 10 mil. Inte direkt vad jag hoppats på. Ska man försöka hitta något positivt med dagen så var det att benen var pigga och hade inga problem i det höga tempot. I början pendlade hastigheten på mellan 40 och 50 km/h mest hela tiden och det var en rejäl klunga som ville åka fort idag.
Det hade varit kul och se om jag hade hängt med hela vägen in i mål, de snabbaste körde på en tid av 3.53 vilket hade varit trevligt att klara av. Målet var 4 timmar och hade varit möjligt utan punktering(körde ner i ett stort hål med framhjulet, tack för att ni varnar för hål i vägen!). Måste bara tacka Björn E’s föräldrar som langade vätska och hade extrahjul med sig i bilen. Enda problemet med extrahjulen var att det saknade en hel del luft så det var lite svampigt att cykla. Men men, det gjorde inte så mycket då jag redan var avhängd.
Nu är det bara att ladda inför Solleröloppet om två veckor där jag hoppas kunna hänga med uppför backarna i Skeer. Eftersom backar inte är min starka sida så gäller det att ha en riktigt bra dag för att det ska gå vägen!
Idag var jag rätt sliten hade lite känningar i halsen och allmänt trött, så idag fick det bli vila och rengörning av cykeln inför helgens Siljan Runt. Får se om det blir lite lugn cykling imorgon för att ha så pigga ben som möjligt på lördag.
Målet med Siljan Runt blir givetvis att köra under 4 timmar på de 16 milen. Förra året hade vi runt 4.15 på nästan 1 mil längre så 4 timmar borde gå att fixa i år! Får se till att hålla lite tempo i början där det ofta kan gå relativt långsamt. Sen gäller det att vara så pigg som möjligt de sista milen från Leksand till Sollerön. Av någon konstig anledning går det jävligt fort den biten. Det i kombination med att man stoppat i sig för lite käk och druckit för lite brukar innebära rätt mycke pest och pina. Förra året krampade båda benen helt och hållet i sista backen upp mot Sollerön. Det var inte så bekvämt, så i år är målet att dricka så mycket och ofta jag bara kan. Skulle vara kul att känna sig fräsch hela vägen!