Umeå har ju haft storfrämmande även om det kanske gått helt obemärkt förbi de flesta. Robbie McEwen har varit här och hälsat på dr Alfredson som verkar vara populär bland idrottstjärnor som behöver lite specialisthjälp. Ni kan ju kika på Robbies Twitter för att se lite bilder på ingreppet som gjordes, ser ju mysigt värre ut.
Tom Pietilä från Gimonäs CK höll i kameran och har luskat fram massa hemligheter angående cykel som jag hoppas att han kommer att föra vidare till oss andra här uppe!
Idag var det Bikeboost xc som gällde och jag hoppades på att inte komma sist in i mål. Första varvet tyckte jag gick riktigt bra för min del. Jag kände mig ganska pigg och det flöt på rätt så bra på de tekniska partierna. Jag prioriterade nog lite fel med att tokköra på grusvägarna och återhämta mig på stigarna. Det är ju på stigarna man ska gasa och skapa lucka, men men. Det är något jag får lära mig till nästa år! Slutet på första varvet blev en plåga då min rygg började ge upp helt och hållet.
Ut på andra varvet tappade jag lite motivation och slutade kämpa och tog det lite lugnare ett tag. Tappade en del tid på det men när ryggen sedan började kännas lite bättre kunde jag gasa på lite. Men det dröjde inte lång stund innan kedjan gick av, vad ska jag göra nu? Var första tanken. Eftersom kedjan gått av vid kedjelåset och det ändå satt kvar så fanns möjligheten att få ihop skiten igen. Efter ha provat att knacka ihop kedjan med lite mindre stenar så gick jag ut i skogen och hämtade två lite större och drämde till kedjan. Det gjorde susen och jag kunde fortsätta. Vet inte riktigt hur mycke tid jag tappade på detta, men benen var rejält stumma och kalla när jag skulle börja trampa igen. Lyckades väl inte hålla något vidare tempo men försökte kämpa så gott jag kunde.
Jag kämpade länge och väl för att komma ikapp folk, men det var först på slutet som jag såg att jag hade chansen att komma ikapp. Jag försökte gasa så mycket jag kunde på stigarna och faktiskt ikapp och gick lätt förbi i en uppförskörning. När jag satte in jakten på näste man som låg en bit fram blev nog trycket på kedjan lite för stort för när jag lagomt var ikapp så åkte kedjan av en andra gång. Den här gången sket jag i att stanna och försöka fixa till den utan växlade mellan att springa, skjutsa på cykeln med benen osv. Givetvis åkte alla jg åkt om förbi mig innan mål och jag slutade på en plats 38. Ingen höjdare men ändå helt ok med tanke på de haverier jag hade och med tanke på att jag faktiskt är rätt kass på att cykla i skogen.
Kul tävling var det iaf och jag ska fanimej ut och träna mer MTB istället för att bara nöta landsväg!
Idag blev det återigen ett mtb-pass, vill ju vara så bra förberedd som möjligt inför nästa helg. Förhoppningsvis gör jag inte bort mig totalt. Idag kändes det som att jag var lite vilse ute i skogen. Jag tog en avverkningsstig ut i ett område jag aldrig kört i förut. Det var inte direkt någon fin stig jag hittade utan den var ordentligt knölig och blöt. Men till slut kom jag ut på lite finare stigar som jag inte skulle ha hittat annars. Men när man åker runt på helt okända stigar känns det som att det är väldigt lätt att tappa bort sig. Jag visste ju att det inte var mer än ett par km åt alla håll innan jag skulle komma till känd mark igen. Men när man på måfå väljer höger, vänster osv i korsningar så finns ju risken att man tappar bort sig. Men till slut kom jag iaf in på känd mark och kunde komma hem i tid för ett 1-årskalas. Vi hade köpt en Big-bobby car som verkade uppskattad, kanske mest av föräldrarna men när lillkillen lär sig att använda bilen kommer den nog uppskattas ännu mer.
Ikväll blir det iväg för att se på Inglorious Bastards, förhoppningsvis en bra film!
Ikväll har jag provat något jag inte riktigt trodde att jag skulle testa nån gång. Men bor man i norrland måste man väl ändå testa på surströmming så att man verkligen kan säga att det är äckligt eller gott. Jag kan väl säga som så, jag är inte helt avskräckt så jag kommer nog stoppa i mig nån bit nästa år igen. Det enda äckliga är att man går och rapar surströmmingslukt i efterhand och det är ju inte så sexigt kanske..
Som det känns just nu är det inte helt kört att jag kör tävlingen imorgon. Men det blir nog mest som träning för jag har ingen aning om hur benen kommer att kännas. Men men, det visar sig imorgon. Förhoppningsvis är jag helt frisk iaf!
Idag var jag riktigt trött och sliten efter jobbet och hade lite svårt att förstå varför. Men det gick ganska snabbt upp för mig att det måste ha varit allergin. För efter jag fått i mig ett piller kändes det bättre. Dagens pass var tänkt 4×4minuters men det fick bli två set med 15×15 sekunders istället med hopp om att jag är piggare nån annan dag.
Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska träna inför helgens tävling, men troligen blir det träning själv de gånger det blir något. Imorgon ska vi iväg på fika hos Emmas släkt då en av kusinerna ska flytta ner till Stockholm och börja på balettakademien om jag inte minns fel. Så ska det bli träning imorgon måste jag nog dra mig hem från jobbet lite tidigare än normalt. Onsdag är det after work med projektet, så då blir det inte heller någon träning och på torsdag får jag se vad jag kan hitta på. Sen har jag iofs fredag och lördag på mig att hitta på något roligt pass för att ha sprättben på söndag. Måste försöka komma på en plan för söndagens lopp också, gå på attack eller avvakta och hoppas på spurt. Jag har väl störst chanser i spurten men jag ska orka hänga med dit också. Jeje, det löser sig säkert!
Nu har jag börjat lata till mig ordentligt.. Kännder mig iofs inte 100% frisk, så det gör nog inget att jag är lat för tillfället.
Igår när jag skulle skjutsa hem ett par vänner som varit på krogen såg jag något skumt. Skulle jag inte skjutsat vännerna hade jag nog följt efter för att se vad de pysslade med. Det jag såg var en VW-buss med släp, på släpet hade de surrat fast ett STORT cykelställ med plats för ett 20-tal cyklar. Givetvis var stället i stort sett fullt av cyklar av varierande kvalité. Det var slitna MTB, gamla gubbcyklar, lösa hjul osv. Det låg till och med cyklar på flaket under cykelstället. När jag svänger av vägen och ligger lite jämnsides ser jag att även VW-bussen var full med cyklar. Detta var runt halv ett på natten och det såg helt enkelt inte helt rätt ut. Jag funderade på att ringa polisen och tipsa dem om detta skumma fordon. Men eftersom jag svängde av vägen och inte såg vart de tog vägen så skippade jag det. Nu i efterhand så skulle jag velat följa efter bilen på behörigt avstånd och sett vad de pysslade med. För de lär ju knappast vara ägare till alla cyklar som hängde där. Nu när jag tänker efter, varför tog jag inte registreringsnumret, skulle ju vart kul och veta vem fanskapet var!
Men men, verkar som att man ska låsa fast cykeln ordentligt i något som är fastmonterat i marken. Annars är nog risken att cykeln är borta om man har den på stan nattetid.
Trea och femma på dagens TCT var över förväntan med tanke på startfältet.. Tct verkar ha gått och blivit ett riktigt hårt race och nästan KM för Brudpiga. Men det är kul att det är fler starka cyklister med så vi svagare cyklister tvingas bli starkare för att hänga med. Tråkigt bara att jag bor 60 mil ifrån denna träningsserie för jag märker att jag tappat mycket av explosiviteten under min Umeå-vistelse. Men det är ju inte så konstigt eftersom vi bara tränar tempo där uppe. Samtidigt är det ju upp till mig att träna det som behövs! Men vi skulle nog behöva en träningsserie likt TCT uppe i Umeå, det skulle nog många cyklister där uppe behöva. För de är jävligt starka men kanske inte de mest explosiva och det är ju en ganska viktig egenskap som cyklist, eller hur?
Idag var det dags för tempo med gimonäs igen. Jag hade väl inge förhoppningar om något toppenlopp utan såg det mest som en bra genomkörare. Jag brukar få rätt bra ben efter dessa tempolopp så förhoppningsvis får jag efter denna gång också.
Hur som helst så var det 24km tempo som stod på programmet(galet, tempoloppen blir längre och längre).. Det blåste ganska kraftigt vilket gjorde det hela till en jobbig historia. Jag var väl inte togseg i benen efter i går men hade inte heller något speciellt tryck. Det blev inte heller bättre av att jag har sadeln ganska lågt på nya cykeln och jag höjde den ingenting inför loppet. Jag öppnade iaf friskt och det började bränna riktigt ordentligt i benen på en gång. När man sedan fick sida-motvind sjönk farten rätt rejält, det kändes väl lite lite bättre när man fick rak motvind för att sedan kännas rätt bra i medvinden(?).
Jag fick ett snitt på 36.5km/h ungefär, inte speciellt imponerande men helt ok med tanke på att det kändes som att jag körde i 30km/h långa bitar. Den sista milen snittade jag 40km/h vilket var bra eftersom det var svagt uppför större delen.
Ett bra pass som förhoppningsvis sätter fart på benen inför helgens tävling. Får se om det blir lagtempointervaller imorgon eller vad som hittas på..
Publicerat av eripet 
Publicerat av eripet 
Publicerat av eripet 
